Är RORY Eegentligen en gatubarn
ÄR RORY EGENTLIGEN EN GATUBARN?
Jag skulle vilja analysera novellen "Gatans barn," som är skriven av den fyrtonårige författaren Malin van den Tempel. Den handlar om sjuårige Rory O`Reilly och hans familj och vad som händer dem, några dagar i det oroliga Belfast på Nordirland. Malin van den Tempel blev vinnaren med det här novellen, en av fem vinnarna i novellpristävlingen som hade ordnads av tidskriften Ordets makt 1985.
Han är en sjuårig pojke som blir påverkad av de händelser som rör sig kring honom. Han är en busig pojke som vilken sjuårig som helst, men det som skiljer grabben från hans jämnåriga, är att han är väldigt smart och duktigt och det som han har gjort. Man träffar inte några sjuåringar nu för tiden som skyter en soldat med en pistol. Det är ovanligt också att en sjuårig pojke sätter fast en pistol under sin säng och ser en annan pistol under en plank i sitt rum och lever normalt efteråt. Han lever som vanligt och visar inte några besynnerliga tecken på att familjen och de andra märker någonting som inte stämmer med honom. Där tycker jag att författaren glömmer hans ålder och går utifrån den vetenskapliga psykiatrin som vi klarar av saker och ting efter hur gamla vi är.
Jag tycker att en sjuårig pojke inte kan leva så länge med en hemlighet utan att avslöja och bete sig normalt. Det är ju klart att barnen blir lätt influerade och de känner ansvar för familjen när någonting inte går i sin ordning. Där här ser man tydligt med Rorry, som är från Nordirland och händelser i landet och i hans familj hur det berör honom och hans beteende. Med ett exempel i novellen ser man hur han och hans kompisar leker brittiska soldater och deras motståndare. Såna övningar lär han sig redan vid den åldern att göra motstånd mot makten och komma i kontakt med det illegala organisationer. Han hade hört innan från pappa och de andra om brittiska armen kunde dra sig tillbaka så skulle det inte finnas några konflikter mellan katoliker och protestanter.
Där ser man också hur han bär ansvar för sin store bror Jim, för att kunna ringa och varna sin bror, skyter han en soldat som håller vakt om familjen. Han visste om att de militärer som är på väg till hans bror är farliga och han såg det tygligt när de hittade en av pistolerna som låg under planken. Efter denna händelser hur tittade de hotfullt och hur de slet ut hans pappa som knappt visste någonting om det, vidare hur de gav sig på mamman och hans syster Brigit för att få Jims adress.
Genom pojkens beteende och hans familj ser man hur kriget påverkar människorna. Hur man kan hamna i en situation som man inte har tänkt sig. Ingen förväntade sig att pojken hade två pistoler gömda i sitt rum och en dag vid en husrannsakan hittar soldaterna en av dem och tar med sig pappan. De letar också efter den äldsta pojken i familjen. Ingen har tänkt eller kunde tänka sig att Rory skyter en soldat med en pistol som han har fått från äldre pojkar och han hade lovat att gömma den. Han skulle skyta med den utan att tänka på konsekvenserna som kan följa efteråt.
Kriget är en grym händelse var del än pågår. Man kan befinna sig i en situation som man aldrig tänkt sig, ett bomb en skott kan göra slut på flera människors liv och deras hopfulla framtid. De som lever i kriget brukar visa att de är starka men egentligen är det inte. De vill bara bevisa att de är envisa utan att dö och klara dagen till kvällen, precis som Malin van den Tempel har beskrivit i Rorrys beteende. Barnen tar inte det så allvarligt, men de blir rädda och förstår inte själva problemet och ibland gör de saker som de omedvetet vad det egentligen är.
Jag tycker att författaren är ganska på duktig att beskriva sina karaktärer och man ser personerna nästan framför sig. Malin van den Tempel beskriver en persons utseende som en konst. De är tydliga och levande, man blir bekant med karaktärerna ganska väl. Om man tänker på hennes ålder blir man mer intresserad av det novellen. Hon är bara fjorton år och skriver så här genomgripande. Trots hennes unga åldern beskriver hon kriget enkelt med en vanlig familjs liv. Genom hennes novell ser man ett annan perspektiv om det illegala människor som man hör på tv eller läser i tidningen. Man vet att de också är gjort av kött och blod och de har levt som barn och som ungdomar. Jag tror att när en svensk läser den här romanen och ser de en familj med ovanliga händelser kring sig, men det kan få en annan betydelse för en människa som har levt i ett land med krig eller pågående krig. De kan se den händelsen ganska mild för att de kanske har sett ännu värre tragedier i sitt land. De kan berätta hur mycket som helst, men de flesta av dem kan inte beskriva som Malin van den Tempel med ett enkelt exempel och få folkets intresse från alla kategorier i samhället.
Jag rekommenderar att folk ska läsa den novellen för att det är intressant och det är också bra för att få en översikt om Nordirland och brittiska soldaters beteende i det landet.
Slutligen vill jag påpeka varför jag blev fundersam över varför författaren har namngivit boken "Gatans barn", det är för att Rorry inte är föräldralös utan har sin familjs omsorg, kanske vill författaren säga att nordirländska barn är gatans barn än familjens. De blir mer påverkade av samhället än själva familjen.
|